LINDA TEDSDOTTER - APOCALYPSE INSURANCE- WHEN THERE ARE NO MORE BULLETS

Apocalypse Insurance – When There are No More Bullets

 

Jakt med pil och båge förbjöds i Sverige redan 1938 men enligt tidskriften Jaktjournalen föreslås den åter att bli tillåten. Förslaget är att rådjur, räv, bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare ska bli tillåtet vilt för bågjakt. I exempelvis USA och Kanada har man särskilda jakttider där båge är det enda tillåtna jaktredskapet (mest hjort, men även älg och björn) och i Finland är användningen av pilbåge tillåten vid jakt på rådjur och mindre djur, även om det rent allmänt anses att en modern båge lämpar sig bäst vid jakt på större vilt.

 

På Galleri Cora Hillebrand snurrar en handgjord pilbåge långsamt medsols. Som en dyr klocka eller en exklusiv bil i ett showroom. Det är en elegant, klassisk långbåge av lönn med läderhantag och en spänd blodröd fjäderbeklädd pil som ser ut att kunna avfyras närsomhelst. Dess mattsvarta träpodium påminner om en metronom till formen. Samtidigt intresserar jag mig för skuggorna när ljuset förstärker deras oscillerande rytm.

 

Pilbågens utåtvändhet skapar en slags omvänd panoptikon. En roterande, spänd och potent gestalt som ena stunden bjuder in till att greppas för att sedan vändas rakt mot hjärtat. Det går lite för långsamt för att jag ska hinna uppfatta den dialektiken med en gång, och lite för fort för att jag ska kunna greppa pilbågen. I en takt som påminner om ambulansens saftblandare oscillerar den mellan begär och hot. Verktyg och vapen. Ett svärd är aldrig en mördare, det är ett verktyg i mördarens hand skrev Seneca, och jag tänker på Cupido (latin för ”begär”), Venus son. Han som förälskade sig i kungadottern Psyche (”själen”) och förbjöd henne att se hans ansikte. När hon spjärnade emot lämnade han henne. Begäret lämnade själen när det avslöjades. Kanske är det därför skuggorna intresserar mig.

 

Ena stunden en lyxbutik och i nästa ögonblick är det som att stå framför en skällande Dobermann på spänd kedja. Skuggorna förblir. Apocalypse Insurance – When There are No More Bullets ingår i en serie av verk som Linda Tedsdotter kallar apokalypsförsäkringar och jag tänker att den där trygghetsrädslan och rädslodrivna tryggheten såklart är en politisk mekanism som vi sett lite för mycket av det senaste året. Men framförallt är det ju just detta själlösa begär som är själva affärsidén för förskärningsbolag.

 

I telefon berättar Linda Tedsdotter att verket från början var någonting lite kul. Men när en tänker på kul som begär, är det kanske värt att understryka att det från begärets perspektiv inte innebär att konsekvensen, eller resultatet är kul. Vi tenderar ju allt som oftast att tro på olika effekter före och efter en orsak, trots att nuet inte innehåller något annat än det förflutna, och att det som finns i effekten därför redan var närvarande orsaken. I skuggan framträder ett blodigt allvar och jag blir påmind om ett annat verk ur ”prepper”-serien: Apocalypse Insurance – Waterproof – A Selection of Art History(2019). Det kan beskrivas som konstboksflotte, och av en händelse såg jag den i en grupputställning i Brest i södra Belarus vintern 2019. Utgångspunkten var att Linda Tedsdotter insett hur svårt hon skulle ha att klara sig utan konst när så många konstverk hamnar under vatten på grund av klimatförändringarna. Hon bad därför utställningssamordnarna att samla in olika konstböcker som vakuumförpackades för att sedan placeras på en flotte byggd av lastpallar, spännremmar och tomma vattendunkar. Måhända kul som alternativ till meningslöshet.

 

Föga anade vi då hur nödvändig den där flotten skulle bli ett år senare, men av skäl som vi då bara kunde ana i skuggorna.

Text: Jonatan Habib Engqvist

Galleriet vill tack Göteborgs stad för Projektstödet!